Glad påsk alla Sverigevänner | Sverigedemokraterna Nora-Lindesberg

Glad påsk alla Sverigevänner

Lördagen den 15 april är det påskafton och styrelsen Nora-Lindesberg vill önska er alla en riktigt bra påsk.

 

Lite om Påsken
Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Fram till 1969 präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesus korsfästelse. Korsfästelsen av Jesus skedde under den judiska påsken, Pesach. I Norden firades under samma årstid vårblot, det råder dock osäkerhet om hur det påverkat det kristna påskfirandet. På senare tid har påskhögtiden för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas.

 

Påskkärringar
Påskkärring, även påskakäring, påskkäring och påskakärring, är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen  och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen. Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. I vissa delar av Sverige går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort eller påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. I andra delar av Sverige, som t ex Dalsland, kastar man påskbrev. Dvs påskkärringarna smyger fram till vänner, grannar och släktingars hus och öppnar dörren skriker Glad Påsk och kastar in ett påskbrev som innehåller godis och kanske en påskkaka, Sedan gäller det att snabbt springa iväg så man inte blir fångad. Den som är hemma ska jaga påskkärringen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att kasta påskbrev eller gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.

 

Påskris
Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken. Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela Sverige. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Ibland är påskriset redan vid köp försett med färgade fjädrar (påskfjädrar), men fjädrar för dekoration av riset säljs även separat. Annat påskpynt som hängs i riset är målade urblåsta hönsägg.

 

Påskbrasa
Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr, är en utomhusbrasa som vanligen tänds på påskaftonskvällen. Påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet (det tidigaste belägget är från 1768 i Västergötland) och har kommit till Sverige från Holland via holländska köpmän till Göteborg. Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige. Vid mitten av 1800-talet tändes påskeldar i Halland, norra Skåne, västra Småland, Bohuslän, Västergötland, delar av Närke, Dalsland samt södra Värmland. Utanför detta område tändes påskeldar endast sporadiskt, till exempel i Lindesberg och Nora i Västmanland. Troligtvis har de kommit till dessa orter med inflyttad befolkning. Att man tände påskeldar förr i tiden hänger inte samman med boskapsskötseln, såsom är fallet med valborgsmässoeldarna. Istället har den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.

 

Påskmat
Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fasteperioden. Nu har fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax vuxit sig allt starkare under påsk. Lammkött blev allt vanligare under 1900-talet. Påskmat varierar annars mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten ”lättare” men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg. Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.